Varför casino utan licens ökar i Sverige enligt CasinoWithoutLicense

Under de senaste åren har antalet spelare i Sverige som väljer casinon utan svensk licens ökat markant. Det är en utveckling som inte sker i ett vakuum – den är direkt kopplad till hur den svenska spelmarknaden reglerades när Spelinspektionen tog över tillsynen i januari 2019 och den nya spellagen trädde i kraft. Vad som från lagstiftarens sida var tänkt som ett system för att skydda konsumenter och kanalisera spel till reglerade aktörer har i praktiken drivit en betydande andel spelare mot icke-licensierade alternativ. För att förstå varför, måste man titta noggrant på vad regleringen faktiskt innebar, hur spelare reagerade och vilka strukturella faktorer som gör att trenden fortsätter att växa.

Den svenska spelreformens konsekvenser för spelmarknaden

När Sverige omreglerade spelmarknaden 2019 var syftet tydligt: att bryta det statliga monopolet som Svenska Spel och ATG hade haft, öppna upp för privata aktörer under strikt tillsyn och samtidigt stärka konsumentskyddet. Systemet byggde på att alla operatörer som ville erbjuda spel till svenska konsumenter måste ansöka om licens hos Spelinspektionen och följa ett detaljerat regelverk. Licensen kostade initialt 400 000 kronor och krävde att operatörerna implementerade ett antal obligatoriska verktyg: Spelpaus, tidsgränser, insättningsgränser och strikta krav på marknadsföring.

Regleringen var i många avseenden välmening och byggde på erfarenheter från liknande reformer i Danmark (2012) och Storbritannien (2014). Men till skillnad från de nordiska grannländerna valde Sverige en ovanligt restriktiv tolkning av flera parametrar. Bonusreglerna blev till exempel extremt begränsande – licensierade casinon får bara erbjuda en välkomstbonus per spelare och livstid, och bonusar måste ha ett omsättningskrav på maximalt ett gånger bonusbeloppet. Det innebär i praktiken att de bonuserbjudanden som svenska licensierade operatörer kan erbjuda är avsevärt mindre attraktiva än vad spelare kan hitta hos operatörer som riktar sig mot andra marknader.

Marknadsföringsreglerna skapade ytterligare friktion. Licensierade operatörer fick inte längre erbjuda bonusar till befintliga kunder på samma sätt som tidigare, och reklam fick inte riktas mot personer som registrerat sig i Spelpaus. Konsekvensen var att de aktörer som valt att följa regelverket upplevde en kraftig konkurrensnackdel gentemot de som valde att fortsätta erbjuda sina tjänster utan svensk licens. Spelinspektionen har visserligen möjlighet att blockera betalningar till icke-licensierade operatörer, men i praktiken har detta visat sig svårt att genomföra effektivt, eftersom spelare kan använda kryptovaluta, e-plånböcker och andra alternativa betalningsmetoder som kringgår traditionella bankblockeringar.

Varför spelare aktivt söker sig till casinon utan licens

Det är ett vanligt missförstånd att spelare som väljer casinon utan svensk licens enbart drivs av ett önskemål om att undvika ansvarsfulla spelverktyg. Verkligheten är mer komplex. Forskning från bland annat Folkhälsomyndigheten och Spelinspektionens egna marknadsundersökningar visar att majoriteten av de spelare som väljer bort licensierade alternativ gör det av skäl som är kopplade till spelupplevelse och ekonomiska incitament snarare än ett aktivt försök att undgå skydd.

En central faktor är återbetalningsprocenten, ofta kallad RTP (Return to Player). Casinon som inte är bundna av det svenska regelverket kan erbjuda spel med högre RTP och mer generösa bonusstrukturer. En spelare som spelar regelbundet märker skillnaden i praktiken – ett casino som erbjuder 5 000 kronor i välkomstbonus med ett omsättningskrav på 35 gånger kontra ett licensierat casino som erbjuder 1 000 kronor med ett omsättningskrav på en gång ser vid en ytlig granskning ut att gynna det licensierade alternativet, men för en erfaren spelare som förstår hur bonusar faktiskt fungerar kan det icke-licensierade alternativet erbjuda ett bättre faktiskt värde beroende på spelpreferenser och spelets RTP.

Spelutbudet är en annan faktor som sällan diskuteras i den offentliga debatten. Licensierade casinon i Sverige är förhindrade att erbjuda vissa typer av spel, och leverantörer som väljer att inte certifiera sina spel för den svenska marknaden – ofta på grund av kostnaden och komplexiteten i processen – finns helt enkelt inte tillgängliga på licensierade plattformar. Spelare som söker specifika titlar eller spelleverantörer hittar dem därför bara hos icke-licensierade operatörer. Sajter som analyserar och dokumenterar denna typ av erbjudanden, som exempelvis CasinoWithoutLicense, visar hur utbudet hos icke-licensierade operatörer konsekvent är bredare och inkluderar titlar som aldrig certifierats för den svenska marknaden.

Det finns också en demografisk dimension. Yngre spelare, särskilt i åldersgruppen 18–35, är generellt mer tekniskt kunniga och har lättare att navigera runt betalningsblockeringar och hitta alternativa insättningsmöjligheter. De är också mer vana vid att handla och konsumera tjänster från internationella aktörer utan att reflektera över jurisdiktionsgränser på samma sätt som äldre generationer. För dessa spelare är valet av ett casino utan svensk licens inte nödvändigtvis ett medvetet kringgående av skyddsregler – det är helt enkelt ett val baserat på utbud, bonusar och spelupplevelse.

Spelinspektionens utmaningar och branschens reaktioner

Spelinspektionen har sedan 2019 arbetat aktivt med att begränsa tillgången till icke-licensierade operatörer på den svenska marknaden. Myndigheten publicerar regelbundet listor över operatörer som bedöms rikta sin marknadsföring mot svenska konsumenter utan att ha licens, och har möjlighet att utfärda förelägganden och böter. Problemet är att verktygsarsenalen är begränsad. Till skillnad från exempelvis Italiens AGCOM, som har ett effektivt system för DNS-blockering av icke-licensierade spelsajter, saknar Sverige ett motsvarande tekniskt ramverk för att faktiskt hindra tillgången till dessa sajter.

Betalningsblockeringar, som är det primära verktyget, fungerar när spelare använder traditionella banköverföringar eller svenska bankkort. Men marknaden för alternativa betalningsmetoder har exploderat sedan 2019. Tjänster som Trustly, Skrill, Neteller och i ökande grad kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum gör det möjligt för spelare att göra insättningar hos icke-licensierade operatörer utan att transaktionen passerar genom svenska banker. Spelinspektionens årsrapport för 2022 visade att myndighetens förmåga att identifiera och blockera dessa transaktioner var begränsad, och att det krävdes lagstiftningsändringar för att ge myndigheten utökade befogenheter.

Branschorganisationerna, framför allt Branschföreningen för Onlinespel (BOS), har under flera år argumenterat för att det svenska regelverket är för restriktivt och att det paradoxalt nog motverkar sitt eget syfte. Argumentet är att spelare som drivs till icke-licensierade operatörer förlorar tillgången till de skyddsverktyg som faktiskt fungerar – Spelpaus, svenska kundtjänstrutiner och det konsumentskydd som spellagen erbjuder. En spelare som har ett spelproblem och är registrerad i Spelpaus kan fortfarande spela hos icke-licensierade operatörer som inte är anslutna till systemet, vilket gör hela skyddsstrukturen ineffektiv för den grupp som bäst behöver den.

BOS genomförde 2021 en undersökning som visade att kanalisationsgraden – andelen av det totala spelandet som sker hos licensierade operatörer – hade sjunkit från uppskattade 90 procent vid regleringens start till under 80 procent tre år senare. Jämförelser med Danmark, där kanalisationsgraden konsekvent legat över 85 procent, tyder på att det svenska regelverkets strikthet är en bidragande faktor till utflödet. Den danska modellen tillåter mer flexibla bonuserbjudanden och har inte samma strikta restriktioner kring marknadsföring till befintliga kunder, vilket gör att licensierade operatörer kan konkurrera mer effektivt med icke-licensierade alternativ.

Framtidsutsikter och möjliga regleringsförändringar

Diskussionen om hur det svenska spelregelverket bör reformeras har intensifierats sedan 2022. Regeringen gav Spelinspektionen i uppdrag att genomföra en bred översyn av spellagen, med fokus på just kanalisationsgraden och effektiviteten hos de befintliga skyddsverktygen. Preliminära rapporter från denna översyn indikerar att det finns en förståelse för att regelverket i sin nuvarande form inte uppnår sina mål fullt ut.

En central fråga är hur bonusreglerna ska hanteras. Flera remissinstanser, inklusive ett antal av de större licensierade operatörerna, har föreslagit att omsättningskravet på en gång bonusbeloppet bör höjas något – till kanske tre eller fem gånger – för att ge operatörerna mer flexibilitet att utforma konkurrenskraftiga erbjudanden utan att för den skull skapa de problematiska bonusstrukturer som rådde på den oreglerade marknaden före 2019. Tanken är att ett rimligt omsättningskrav fortfarande skyddar mot de mest aggressiva bonusjaktsbeteendena, men ger licensierade operatörer möjlighet att attrahera och behålla spelare som annars väljer icke-licensierade alternativ.

Frågan om betalningsblockeringar och tekniska åtgärder mot icke-licensierade sajter är mer kontroversiell. Internetleverantörernas branschorganisation har motsatt sig DNS-blockeringar med hänvisning till principen om ett öppet internet, och juridiska experter har ifrågasatt om sådana åtgärder är förenliga med EU:s regelverk kring fri rörlighet för tjänster. Icke-licensierade casinon som är registrerade inom EU – ofta på Malta, Gibraltar eller på Curaçao – befinner sig i en juridisk gråzon där svenska myndigheter har begränsade möjligheter att agera utan att hamna i konflikt med EU-rätten.

Teknologisk utveckling spelar också en roll i framtidsbilden. Blockkedjeteknik och decentraliserade spelplattformar börjar dyka upp som ett alternativ till traditionella onlinecasinon, och dessa är per definition ännu svårare att reglera eller blockera än konventionella operatörer. Om den svenska spelmarknaden inte lyckas skapa ett regelverk som är tillräckligt attraktivt för att behålla spelare inom det licensierade systemet, riskerar problemet med icke-licensierat spel att förvärras ytterligare i takt med att teknologin gör det enklare att kringgå nationella restriktioner.

Sammantaget speglar ökningen av casinon utan licens i Sverige ett grundläggande spänningsförhållande mellan konsumentskydd och marknadsdynamik. Det svenska regelverket från 2019 var väldesignat för att skydda utsatta spelare, men underskattade i vilken utsträckning spelare med valmöjligheter aktivt skulle söka sig till alternativ som erbjöd bättre spelupplevelse och ekonomiska villkor. Utan en reformering av de mest restriktiva delarna av regelverket – kombinerat med effektivare tekniska och juridiska verktyg mot icke-licensierade operatörer – finns det lite som tyder på att trenden kommer att vända. Tvärtom pekar de tillgängliga indikatorerna på att andelen spel hos icke-licensierade operatörer kommer att fortsätta växa, med de konsekvenser det innebär för konsumentskyddet och för statens skatteintäkter från reglerat spel.